Riksdagen har behandlat regeringens proposition om förenklad leverantörskontroll vid upphandling (prop. 2025/26:177). Förslaget innebär ett nytt system för samordnad registerkontroll som ska göra det enklare för upphandlande myndigheter att kontrollera leverantörer – och i förlängningen minska den administrativa bördan för seriösa leverantörer. Här är vad du behöver veta.
Bakgrund – varför förändringen?
Förslaget bygger på utredningen SOU 2023:43 – En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter. Bakgrunden är dubbel:
- Myndigheter har svårt att i praktiken kontrollera alla uteslutningsgrunder i LOU – uppgifter om brott, skatteskulder och konkurser finns hos olika myndigheter och är svåra att samla in manuellt.
- Leverantörer belastas med att ta fram intyg, sanningsförsäkringar och utdrag från flera register för varje anbud – ofta samma uppgifter, om och om igen.
Förslaget är också en del av regeringens bredare Färdplan för offentliga affärer, där ett av målen är “Endast seriösa leverantörer i de offentliga affärerna”.
Hur fungerar den samordnade registerkontrollen?
Den centrala funktionen ska förvaltas av Bolagsverket, som samordnar uppgifter från flera myndigheter och gör dem tillgängliga för upphandlande myndigheter och enheter i ett och samma flöde.
Ett viktigt inslag är att Bolagsverket gör en inledande relevansbedömning av uppgifter ur belastningsregistret – det är alltså inte fritt fram för upphandlande myndigheter att se hela en persons brottsregister, utan bara det som kan vara relevant för uteslutningsgrunderna i LOU.
Vilka uteslutningsgrunder omfattas?
I ett första steg ska registerkontrollen täcka tre av de uteslutningsgrunder som redan finns i LOU:s uteslutningsregler:
- Brott – t.ex. korruption, bedrägeri, penningtvätt eller deltagande i kriminell organisation
- Obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter – uppgifter hämtas från Skatteverket
- Kvalificerade ekonomiska svårigheter – t.ex. konkurs eller företagsrekonstruktion
Detta är inte nya uteslutningsgrunder i sig – de finns redan i LOU. Det som förändras är hur myndigheterna kontrollerar dem: i stället för att be leverantören om intyg kan myndigheten hämta uppgifterna direkt via registerkontrollen.
Sanningsförsäkringar och intyg fasas ut
En direkt konsekvens för leverantörer: när en upphandlande myndighet kan få motsvarande information elektroniskt och kostnadsfritt via registerkontrollen, ska myndigheten inte längre få kräva att leverantören lämnar in egna intyg, utdrag eller sanningsförsäkringar för samma sakuppgift.
I praktiken innebär det färre bilagor att samla ihop och skicka in vid varje anbud – förutsatt att ditt företags uppgifter hos Skatteverket, Bolagsverket med flera är korrekta och uppdaterade.
Gäller även valfrihetssystem (LOV)
Förslaget innebär att uteslutningsgrunderna i LOU i huvudsak ska gälla även vid prövning av sökande inom LOV (2008:962) – valfrihetssystem inom till exempel vård och omsorg. I dag finns inte samma möjlighet att utesluta sökande i LOV som i en ordinarie upphandling. Med förslaget blir reglerna mer samstämda mellan de två regelverken.
Tidslinje
| Tidpunkt | Vad händer |
|---|---|
| 1 juli 2026 | Lagändringarna föreslås träda i kraft |
| 2025–2027 | It-systemet för registerkontroll byggs |
| Slutet av 2026 | Pilotversion av registerkontrollen lanseras |
| 2028 | Registerkontrollen planeras vara i full drift |
Observera att lagändringen och det fullt utbyggda it-systemet inte sker samtidigt. Under en övergångsperiod kommer myndigheter sannolikt fortfarande att efterfråga vissa intyg manuellt, i takt med att registerkontrollen byggs ut.
Vad betyder det här för dig som leverantör?
Kortsiktigt – håll koll på vilka uppgifter myndigheter kan komma att kontrollera om ditt företag:
- Är skatter och socialförsäkringsavgifter betalda i tid hos Skatteverket? En obetald skuld – även en mindre eller tillfällig – kan i förlängningen ge automatiska träffar i registerkontrollen.
- Är uppgifterna om företaget och dess företrädare korrekta hos Bolagsverket?
- Finns det historik (t.ex. tidigare konkurser hos företrädare) som kan behöva förklaras eller hanteras genom self-cleaning – åtgärder som visar att leverantören är pålitlig trots en tidigare uteslutningsgrund?
Längre sikt – när registerkontrollen är i full drift (från 2028) blir det svårare för oseriösa aktörer att vinna offentliga kontrakt genom att “gömma sig” bakom bristande kontroll. Det gynnar leverantörer som har ordning på sin ekonomi och sina register, och kan innebära mindre priskonkurrens från aktörer som tidigare konkurrerat genom att inte betala skatt eller sociala avgifter.
Sammanfattning
Förslaget om samordnad registerkontroll förändrar inte vilka uteslutningsgrunder som gäller i LOU – men det förändrar hur de kontrolleras. För leverantörer med ordning på sina register innebär det på sikt mindre pappersarbete och en marknad där seriösa aktörer gynnas. Se till att hålla skatteinbetalningar och bolagsuppgifter uppdaterade redan nu, så är du förberedd när registerkontrollen rullas ut.
Källor och vidare läsning
- Förenklad leverantörskontroll vid upphandling (Prop. 2025/26:177) – Regeringen
- Förenklad leverantörskontroll vid upphandling – Sveriges riksdag
- Betänkande 2025/26:FiU42 – Finansutskottet
- SOU 2023:43 – En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter
- Nytt system för samordnad registerkontroll vid offentlig upphandling – Advokatfirman Lindahl
- LOU – Lagen om offentlig upphandling förklarad
Vanliga frågor
- Vad är samordnad registerkontroll?
- Det är ett system där Bolagsverket samlar in uppgifter från flera myndigheter – bland annat om brott, obetalda skatter och konkurser – och förmedlar dem till upphandlande myndigheter. Syftet är att myndigheterna snabbt ska kunna kontrollera om en leverantör ska uteslutas, utan att leverantören behöver lämna in egna intyg.
- När börjar de nya reglerna gälla?
- Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2026. Själva it-systemet för registerkontroll byggs dock under 2025–2027, med en pilotversion under slutet av 2026 och full drift från 2028.
- Vilka uteslutningsgrunder omfattas av registerkontrollen?
- I ett första steg omfattas tre kategorier: brott (via belastningsregistret, efter Bolagsverkets relevansbedömning), obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter, samt kvalificerade ekonomiska svårigheter som konkurs.
- Måste jag fortfarande skicka in sanningsförsäkringar och intyg?
- Tanken är att fasa ut den typen av krav. När en upphandlande myndighet kan hämta motsvarande information elektroniskt via registerkontrollen ska den inte få begära att leverantören lämnar in egna intyg eller sanningsförsäkringar för samma uppgifter.
- Gäller de nya reglerna även för valfrihetssystem (LOV)?
- Ja. Uteslutningsgrunderna i LOU föreslås i huvudsak gälla även vid prövning av sökande i valfrihetssystem enligt LOV (2008:962) – samma grunder för brott, skatteskulder och liknande ska kunna tillämpas där.