Bevaka Upphandlingar
← Alla guider
20 januari 2025

LOU – Lagen om offentlig upphandling förklarad

Förstå LOU på ett enkelt sätt: lagens syfte, grundprinciper, tröskelvärden och förfarandetyper – och vad den betyder för dig som leverantör.

LOU – Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling – är det svenska regelverket som styr hur offentliga aktörer ska köpa varor och tjänster. Lagen genomför EU:s direktiv 2014/24/EU i svensk rätt och trädde i kraft 1 januari 2017. De nationella reglerna i 19 kap. LOU förenklades den 1 februari 2022 (prop. 2021/22:5). Att förstå LOU är grundläggande för alla som vill sälja till offentlig sektor.

Vad är syftet med LOU?

LOU syftar till att:

  • Säkerställa fri och rättvis konkurrens om offentliga kontrakt
  • Hindra korruption och vänskapskorruption vid offentliga inköp
  • Ge skattebetalarna valuta för pengarna
  • Ge alla leverantörer – oavsett storlek och ursprung – lika möjligheter

De fem grundprinciperna

LOU vilar på fem grundläggande principer som framgår av 4 kap. 1 § LOU och EU-rätten:

1. Icke-diskriminering

Leverantörer från alla EU-länder ska behandlas lika. En svensk myndighet kan inte favorisera svenska leverantörer framför tyska eller franska.

2. Likabehandling

Alla anbudsgivare i samma upphandling ska ges samma förutsättningar och information. Om en leverantör ställer en fråga under anbudsperioden ska svaret gå ut till alla.

3. Transparens

Upphandlingsprocessen ska vara öppen och dokumenterad. Alla krav ska vara tydligt formulerade i förväg, och utvärderingsprocessen ska vara spårbar.

4. Proportionalitet

Kraven på leverantörerna ska stå i rimlig proportion till uppdragets art och värde. En liten städupphandling bör inte kräva ISO 27001-certifiering.

5. Ömsesidigt erkännande

Intyg och certifieringar som är godkända i ett EU-land ska accepteras i alla andra EU-länder.

Vilka lagar gäller?

LOU är den vanligaste lagen, men det finns flera:

LagFörkortningTillämpningsområde
Lag (2016:1145) om offentlig upphandlingLOUStatliga och kommunala myndigheter
Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorernaLUFVatten, energi, transport, posttjänster
Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdetLUFSFörsvar och säkerhet
Lag (2016:1147) om upphandling av koncessionerLUKKoncessioner (tillstånd att driva verksamhet)

Tröskelvärden och beloppsgränser

Tröskelvärdena uppdateras av EU-kommissionen vartannat år. Från 1 januari 2026 gäller bland annat 1 589 140 kr för varor och tjänster hos statliga myndigheter, 2 451 816 kr för kommuner och regioner, och 61 340 804 kr för byggentreprenader. Se hela tabellen med samtliga kategorier och en jämförelse mot tidigare belopp i vår guide om tröskelvärden 2026.

Direktupphandlingsgränsen under LOU är 700 000 kr som fast belopp sedan 1 februari 2022 – den följer inte längre en procentsats av tröskelvärdet.

Under direktupphandlingsgränsen kan myndigheten köpa direkt utan annonsering, men bör inhämta minst tre offerter.

Mellan direktupphandlingsgränsen och tröskelvärdena gäller de nationella reglerna i 19 kap. LOU – enklare förfaranden med kortare frister.

Över tröskelvärdena gäller EU-direktivet fullt ut med krav på publicering i TED (Tenders Electronic Daily) och längre anbudsfrister.

Var annonseras upphandlingar?

Alla upphandlingar ovanför direktupphandlingsgränsen ska annonseras i en registrerad annonsdatabas. De vanligaste är:

  • Mercell – en av de ledande upphandlingsportalerna i Norden
  • Visma Opic / TendSign – stor aktör med bred täckning av svenska upphandlingar
  • e-Avrop – vanligt system för kommuner och regioner
  • Kommers Annons – används av många myndigheter och kommuner
  • TED (Tenders Electronic Daily) – EU:s officiella databas för upphandlingar över tröskelvärdena

Som leverantör bör du bevaka de portaler som dina potentiella kunder använder. Läs mer i vår guide om hur du bevakar upphandlingar.

Förfarandetyper under LOU

Beroende på kontraktsvärde och komplexitet används olika förfaranden:

Öppet förfarande

Det vanligaste förfarandet. Alla intresserade leverantörer kan lämna anbud. Myndigheten utvärderar alla anbud och tilldelar kontraktet till bästa anbud.

Används när: Kontraktet överstiger tröskelvärdena och kraven är tydliga.

Selektivt förfarande

Upphandlingen sker i två steg:

  1. Leverantörer ansöker om att få delta (kvalificeringsfas)
  2. De utvalda leverantörerna bjuds in att lämna anbud

Används när: Myndigheten vill begränsa antalet anbudsgivare och säkerställa grundläggande kapacitet hos dem.

Förhandlat förfarande

Myndigheten förhandlar med ett eller flera företag om kontraktsvillkoren. Kräver speciella omständigheter, t.ex. vid synnerliga brådska eller när inga anbud kommit in i ett öppet förfarande.

Konkurrenspräglad dialog

Används för komplexa kontrakt där myndigheten inte kan specificera kraven fullt ut i förväg. Myndigheten för en dialog med leverantörer för att identifiera lösningar.

Direktupphandling

Under direktupphandlingsgränsen (ca 700 000 kr) kan myndigheten köpa utan formell anbudsprocess – men bör ändå jämföra minst tre offerter. Läs mer i vår guide om direktupphandling.

Kvalificeringskrav

Upphandlande myndigheter kan ställa krav på leverantörernas:

  • Ekonomiska stabilitet – t.ex. minsta omsättning, soliditet
  • Teknisk kapacitet – relevanta referensuppdrag, personalstyrka, utrustning
  • Legala krav – registrering för F-skatt, inga skulder till Skatteverket
  • Certifieringar – t.ex. ISO 9001, miljöledningssystem

Uteslutningsgrunder

Myndigheten ska utesluta leverantörer som:

  • Dömts för korruption, bedrägeri eller penningtvätt
  • Har obetalda skatter eller socialavgifter

Myndigheten får utesluta leverantörer som:

  • Gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot yrkesregler
  • Är i konkurs eller likvidation
  • Lämnat oriktiga uppgifter

Från 1 juli 2026 blir det enklare för myndigheter att kontrollera flera av dessa grunder direkt genom Bolagsverket, i stället för att be leverantören om egna intyg – läs mer i vår artikel om samordnad registerkontroll.

Avtalsspärr

Enligt 20 kap. 1 § LOU gäller en obligatorisk avtalsspärr efter tilldelningsbeslut. Spärren är minst 10 dagar om beslutet skickats elektroniskt och minst 15 dagar annars. Under denna period kan leverantörer ansöka om överprövning i förvaltningsrätten innan avtalet träder i kraft.

Vad händer om myndigheten bryter mot LOU?

Leverantörer kan ansöka om överprövning i förvaltningsrätten. Domstolen kan enligt 20 kap. LOU:

  • Besluta om förlängd avtalsspärr – hindra att avtal tecknas under prövningstiden
  • Ogiltigförklara avtal – om upphandlingen var grovt felaktig (t.ex. otillåten direktupphandling)
  • Döma till upphandlingsskadeavgift – sanktionsavgift på upp till 10 % av kontraktsvärdet, dock max 20 miljoner kr. Konkurrensverket för talan.

Som leverantör är det viktigt att agera snabbt – ansökan måste inkomma innan avtalsspärren löpt ut. Läs vår guide om hur du överklagar en upphandling.

Vanliga misstag att undvika

  1. Lämna anbud efter deadline – accepteras aldrig, oavsett anledning
  2. Missa ett obligatoriskt krav – leder till att anbudet förkastas
  3. Underskatta bör-krav – dessa används ofta i utvärderingen och kan vara avgörande
  4. Glömma underskrifter och bilagor – kontrollera checklistan noga

Läs mer om hur du lämnar ett konkurrenskraftigt anbud i vår praktiska anbudsguide.

Sammanfattning

LOU reglerar hur statliga och kommunala myndigheter köper varor, tjänster och byggentreprenader, och vilar på fem grundprinciper: icke-diskriminering, likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Vilket regelverk som gäller och hur formell processen blir styrs av var kontraktsvärdet hamnar i förhållande till direktupphandlingsgränsen (700 000 kr) och de tröskelvärden som EU-kommissionen räknar om vartannat år. Som leverantör är de viktigaste sakerna att hålla koll på kvalificeringskraven, undvika uteslutningsgrunderna och agera snabbt om något går fel – avtalsspärren efter tilldelningsbeslut är kort. Förstår du grundprinciperna och processen är LOU betydligt mindre skrämmande än den känns vid första anblick.

Källor och vidare läsning

Vanliga frågor

Gäller LOU för alla offentliga köp?
Nej. Köp under direktupphandlingsgränsen (ca 700 000 kr för de flesta myndigheter) kan göras utan formell anbudsprocess. Det finns också undantag för bland annat vissa sekretessbelagda försvarskontrakt, vissa sociala tjänster och köp av mark och byggnader.
Vad är skillnaden mellan LOU och LUF?
LOU (Lagen om offentlig upphandling) gäller för statliga och kommunala myndigheter vid köp av varor, tjänster och byggentreprenader. LUF (Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna) gäller för aktörer som bedriver verksamhet inom vatten, energi, transport och posttjänster – oavsett om de är offentliga eller privata.
Hur länge gäller ett ramavtal under LOU?
Ramavtal får normalt inte löpa längre än fyra år. Undantag kan göras när det finns särskilda skäl, exempelvis när det tar lång tid att bygga upp den infrastruktur som krävs för att fullgöra kontraktet.
Vad händer om en myndighet bryter mot LOU?
Leverantörer kan ansöka om överprövning i förvaltningsrätten. Domstolen kan förlänga eller besluta om avtalsspärr, ogiltigförklara ett tecknat avtal, eller döma myndigheten att betala upphandlingsskadeavgift till staten. Det är viktigt att agera snabbt eftersom preskriptionstiderna är korta.
Måste en myndighet alltid välja det billigaste anbudet?
Nej. Myndigheten väljer det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet baserat på de utvärderingskriterier som angetts i upphandlingsdokumenten. Det kan vara lägst pris, men det är vanligare att pris vägs mot kvalitetsparametrar som kompetens, miljöpåverkan eller servicenivå.

Läs också