BevakaUpphandlingar.se

Dynamiska inköpssystem (DIS) – så fungerar alternativet till ramavtal

17 april 2026

Dynamiska inköpssystem (DIS) är en modern upphandlingsform som blir allt vanligare hos svenska myndigheter. Till skillnad från ramavtal är ett DIS öppet för nya leverantörer under hela sin giltighetstid – det betyder att du kan ansöka om att delta när som helst, inte bara vid en specifik annonseringstidpunkt. Den här guiden förklarar hur DIS fungerar, när det används och hur du kommer med.

Vad är ett dynamiskt inköpssystem?

Ett dynamiskt inköpssystem är enligt 1 kap. 21 § LOU “en helt elektronisk metod för upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader av sådant slag som är allmänt tillgängliga på marknaden och som tillgodoser myndighetens behov.”

Systemet regleras i 8 kap. LOU och genomför artikel 34 i EU:s direktiv 2014/24/EU. Grundidén: skapa en löpande öppen kvalificerad leverantörsbas som myndigheten kan avropa mot via förnyad konkurrensutsättning.

DIS vs ramavtal – viktiga skillnader

AspektDynamiskt inköpssystemRamavtal
TidsgränsIngen övre gränsNormalt max 4 år (LOU), 8 år (LUF)
Antal leverantörerObegränsat – alla kvalificerade deltarFast antal angivet vid upphandling
AnsökningstidNär som helst under giltighetstidenEndast vid annonseringstillfället
AvropsmetodAlltid förnyad konkurrensutsättningRangordning eller förnyad konkurrensutsättning
AnvändningsområdeAllmänt tillgängliga varor/tjänsterÄven specialiserade produkter

Läs mer om ramavtal för en komplett jämförelse.

När används DIS?

DIS passar särskilt för återkommande inköp av standardiserade varor och tjänster där marknaden är stor och föränderlig. Exempel på vanliga användningsområden:

  • Kontorsmateriel och förbrukningsvaror
  • IT-konsulttjänster – Kammarkollegiet har infört DIS för flera konsultområden
  • Tolktjänster
  • Transporttjänster
  • Bygg- och anläggningstjänster av mindre omfattning
  • Hantverkstjänster (VVS, el, måleri) hos kommuner

Hur fungerar processen?

Steg 1: Annonsering och uppläggning

Myndigheten annonserar DIS i en registrerad annonsdatabas samt i TED om värdet överstiger tröskelvärdet. Anbudstiden för att ansöka om deltagande är minst 30 dagar enligt 8 kap. 6 § LOU.

Steg 2: Leverantörer ansöker

Leverantörer ansöker om att delta genom att visa att de uppfyller kvalificeringskraven (samma typ som vid vanlig upphandling: ekonomisk ställning, teknisk kapacitet, legala krav).

Steg 3: Prövning av ansökan

Myndigheten ska pröva ansökan inom 10 arbetsdagar enligt 8 kap. 7 § LOU. Tiden får förlängas till 15 arbetsdagar vid behov. Godkända leverantörer tas upp i systemet.

Steg 4: Avrop via förnyad konkurrensutsättning

När ett konkret behov uppstår skickar myndigheten ut en anbudsförfrågan till alla kvalificerade leverantörer i systemet. Minsta anbudstid är 10 dagar enligt 8 kap. 8 § LOU. Vinnaren tilldelas kontraktet.

Steg 5: Systemet fortsätter löpande

Nya leverantörer kan fortsätta ansöka. Befintliga kan uteslutas om de inte längre uppfyller kraven.

Kategoriserade DIS

Myndigheten kan dela in ett DIS i kategorier enligt 8 kap. 4 § LOU baserat på:

  • Typ av vara eller tjänst
  • Geografiskt område
  • Kontraktsstorlek

Det innebär att du som leverantör kan ansöka endast till relevanta kategorier. Vid avrop tillfrågas bara leverantörer i den aktuella kategorin. För leverantörer med specialisering är det en fördel – mindre spridd konkurrens per avrop.

Fördelar för leverantörer

  • Flexibelt inträde – ingen engångschans; ansökan kan göras när som helst
  • Lägre inträdeshinder – fokus på kvalificering, inte anbudsskrivning i första steget
  • Färre leverantörer per avrop (vid kategorisering) – bättre konkurrensodds
  • Långsiktig närvaro – systemet kan löpa i många år

Nackdelar och utmaningar

  • Förnyad konkurrensutsättning varje gång – du måste lägga anbud varje avrop
  • Prispress – öppen konkurrens i varje avrop håller priserna låga
  • Administration – att bevaka och svara på många avrop kräver intern resursallokering
  • Risk för uteslutning – dokumentationen om kvalificering måste hållas aktuell

Så hittar du dynamiska inköpssystem

  1. Bevaka annonsdatabaser med söktermer “dynamiskt inköpssystem” eller “DIS”
  2. Kolla avropa.se – Kammarkollegiet har flera aktiva DIS
  3. Sök på TED med förfarandetyp “Dynamic Purchasing System”
  4. Använd CPV-koder som vanligt – DIS märks också med CPV

Se vår guide om hur du bevakar upphandlingar för bredare bevakningsstrategi.

Praktiska tips för DIS-ansökningar

  1. Förbered kvalificeringsdokumenten i förväg – samma dokument återanvänds ofta
  2. Använd ESPD – europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet förenklar ansökan
  3. Håll dokumentationen uppdaterad – nya årsredovisningar, certifikat måste läggas in löpande
  4. Följ avropen aktivt – många leverantörer missar avropsannonseringar inom systemet
  5. Prissätt med marginal – varje avrop är en priskonkurrens

Kända DIS i svensk offentlig sektor

Exempel på kända aktiva dynamiska inköpssystem:

  • Kammarkollegiets DIS för Resurskonsulter IT – konsultavrop via avropa.se
  • Kommunala DIS för tolktjänster – många kommuner har öppna DIS för översättnings- och tolkbehov
  • Region Stockholms DIS för vårdrelaterade tjänster
  • DIS inom transport och fordon hos flera storkommuner

Sammanfattning

Ett dynamiskt inköpssystem kombinerar ramavtalets kontinuitet med en öppen marknad där nya leverantörer kan ansluta sig löpande. För leverantörer som vill arbeta mot offentlig sektor är DIS ett av de mest tillgängliga ingångssätten – särskilt om din kapacitet och kvalificeringsdokumentation är i ordning.

Är du redo att lämna anbud? Läs vår guide om hur du skriver ett vinnande anbud.

Källor och vidare läsning

Läs också