Sedan 2022 har EU-kommissionen ett verktyg för att svara på länder som stänger ute europeiska företag från sina egna upphandlingsmarknader: IPI-förordningen, Instrumentet för internationell upphandling. Från och med sommaren 2025 har verktyget både fått sin första konkreta tillämpning och en tydligare svensk rättslig grund. Här går vi igenom vad förordningen innebär, vilka gränsvärden som gäller och vad lagändringen den 1 juli 2025 betyder i praktiken.
Vad är IPI-förordningen?
IPI-förordningen ((EU) 2022/1031) trädde i kraft den 29 augusti 2022. Den ger EU-kommissionen befogenhet att utreda om ett land utanför EU diskriminerar europeiska leverantörer i sina offentliga upphandlingar – och att, om så är fallet, besluta om motåtgärder som begränsar det landets leverantörer, varor och tjänster tillträde till upphandlingar inom EU.
Syftet är ömsesidighet: om ett tredjeland stänger sin marknad för EU-företag ska EU kunna göra detsamma tillbaka, i stället för att ensidigt hålla sin egen marknad öppen. Länder som redan har handelsavtal med EU om marknadstillträde, samt de minst utvecklade länderna, undantas från förordningen.
Hur går en IPI-utredning till?
Kommissionen kan inleda en utredning på eget initiativ eller efter klagomål. Processen tar normalt 9 månader från det att utredningen offentliggörs, med möjlighet till förlängning på ytterligare 5 månader om det är motiverat. Om utredningen visar på bristande ömsesidighet kan kommissionen besluta om en IPI-åtgärd genom en genomförandeakt. En sådan åtgärd kan innebära allt från prisjusteringar av vissa anbud till fullständig uteslutning av anbud från det aktuella landet, inom specifika sektorer eller produktkategorier.
Det är viktigt att skilja på förordningen och en faktisk åtgärd: förordningen i sig skapar inga begränsningar. Det är först när kommissionen beslutar om en konkret IPI-åtgärd som upphandlande myndigheter behöver tillämpa restriktioner mot ett visst land.
Tröskelvärden för IPI-åtgärder
| Upphandlingstyp | Tröskelvärde (exkl. moms) |
|---|---|
| Varor och tjänster | 5 miljoner euro |
| Byggentreprenader och koncessioner | 15 miljoner euro |
En enskild IPI-åtgärd kan sätta högre gränser för just den sektorn, men aldrig lägre än dessa miniminivåer.
Första åtgärden: medicinteknik från Kina
Den 30 juni 2025 trädde EU:s första konkreta IPI-åtgärd i kraft: förordning (EU) 2025/1197. Den utesluter anbud från leverantörer med ursprung i Kina vid upphandling av medicinteknisk utrustning (CPV-koderna 33100000-1 till 33199000-1) värda 5 miljoner euro eller mer. Åtgärden kom efter att kommissionen bedömt att kinesiska upphandlingsmarknader systematiskt diskriminerar europeiska medicinteknikföretag.
För upphandlande myndigheter som upphandlar medicinteknisk utrustning över tröskelvärdet innebär det att anbud med kinesiskt ursprung inte får antas, oavsett pris eller kvalitet – såvida inte något undantag i åtgärden är tillämpligt.
Svenska lagändringar från 1 juli 2025
Genom prop. 2024/25:116 genomfördes två förändringar i LOU, LUF och LUK:
- Konkurrensverket fick ett uttryckligt tillsynsansvar för att bestämmelserna i IPI-förordningen och kommissionens beslutade åtgärder efterlevs, utöver myndighetens befintliga tillsyn över upphandlingslagarna.
- Rätten till överprövning och skadestånd förtydligades så att den uttryckligen omfattar överträdelser av unionsrättsliga bestämmelser om upphandling – inte bara brott mot den svenska lagtexten i LOU, LUF eller LUK. Det betyder att en leverantör som anser att en myndighet bortsett från en IPI-åtgärd, eller på annat sätt brutit mot direkt tillämplig EU-rätt, kan ansöka om överprövning eller kräva skadestånd på samma sätt som vid brott mot den nationella lagtexten.
Regeringen beskriver ändringen som ett förtydligande snarare än en substantiell nyhet – EU-förordningar gäller ju redan direkt i medlemsstaterna. I praktiken innebär det ändå en tydligare och mer förutsägbar grund för leverantörer att driva den här typen av mål i förvaltningsrätten.
Vad betyder det här för dig?
Om du är leverantör utanför EU, eller har underleverantörer eller ägarstrukturer med koppling till länder som kan bli föremål för IPI-åtgärder: håll koll på vilka sektorer som berörs och var beredd på krav om att redovisa ursprung i leveranskedjan.
Om du är EU-baserad leverantör som konkurrerar om kontrakt inom en sektor där en IPI-åtgärd gäller: åtgärden kan minska konkurrensen från leverantörer i det berörda landet, vilket kan förbättra din position i utvärderingen.
Om du är upphandlande myndighet, särskilt inom medicinteknik eller andra sektorer som kan bli föremål för framtida åtgärder: bygg in rutiner för att kontrollera leverantörers ursprung redan i kvalificeringsfasen, så att ni inte riskerar att anta ett anbud som strider mot en gällande IPI-åtgärd.
Sammanfattning
IPI-förordningen ger EU ett verktyg att svara på länder som stänger sina upphandlingsmarknader för europeiska företag. Den första konkreta åtgärden – riktad mot kinesisk medicinteknik – trädde i kraft sommaren 2025, samtidigt som Sverige förtydligade Konkurrensverkets tillsynsansvar och leverantörers rätt till överprövning och skadestånd vid brott mot EU:s upphandlingsregler. Fler åtgärder inom andra sektorer kan komma, så det är väl värt att bevaka utvecklingen om din bransch handlar med länder utanför EU.
Källor och vidare läsning
- IPI-förordningen – Upphandlingsmyndigheten
- EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen (Prop. 2024/25:116) – Sveriges riksdag
- Nya regler i upphandlingslagstiftningen med anledning av IPI-förordningen – CMS Law
- Förordning (EU) 2022/1031 – EUR-Lex
- LOU – Lagen om offentlig upphandling förklarad
- Så överklagar du en upphandling – steg för steg
Vanliga frågor
- Vad är IPI-förordningen?
- IPI-förordningen (EU 2022/1031), Instrumentet för internationell upphandling, ger EU-kommissionen rätt att begränsa tillträdet till offentlig upphandling inom EU för leverantörer, varor och tjänster från tredjeländer som inte ger EU-företag motsvarande tillträde till sina egna upphandlingsmarknader.
- Vilka tröskelvärden gäller för IPI-åtgärder?
- En IPI-åtgärd kan tillämpas på upphandlingar av varor och tjänster värda minst 5 miljoner euro (exklusive moms) och på byggentreprenader och koncessioner värda minst 15 miljoner euro. En enskild åtgärd kan ange högre gränser, men aldrig lägre.
- Har någon IPI-åtgärd faktiskt beslutats?
- Ja. Förordning (EU) 2025/1197, som trädde i kraft 30 juni 2025, utesluter anbud från leverantörer med ursprung i Kina vid upphandling av medicinteknisk utrustning (CPV-koder 33100000-1 till 33199000-1) värda 5 miljoner euro eller mer.
- Vad ändrades i svensk rätt den 1 juli 2025?
- Genom prop. 2024/25:116 fick Konkurrensverket ett uttryckligt tillsynsansvar för IPI-förordningen, och rätten till överprövning och skadestånd i LOU, LUF och LUK förtydligades så att den även omfattar brott mot unionsrättsliga bestämmelser om upphandling – inte bara mot den svenska lagtexten.