Ordlista

Vanliga förkortningar och begrepp inom offentlig upphandling i Sverige – förklarade på ett begripligt sätt.

A

AB 04 Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader: Standardavtal som reglerar utförandeentreprenader inom bygg och anläggning. Utges av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Läs mer →
ABK 09 Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag: Standardavtal för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Läs mer →
ABT 06 Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenader: Standardavtal för totalentreprenader där entreprenören ansvarar för både projektering och utförande. Läs mer →
AMA Allmän Material- och Arbetsbeskrivning: Branschstandard för tekniska beskrivningar och kravspecifikationer i byggsektorn. Läs mer →
Anbud: Formellt erbjudande från en leverantör som svar på en upphandling. Anbudet ska uppfylla samtliga krav i upphandlingsdokumentet för att inte förkastas. Läs mer →
Anbudsgivare: Företag eller organisation som lämnar ett anbud i en upphandling.
Anbudstid: Den period under vilken leverantörer kan lämna anbud. Minimifrister styrs av LOU beroende på upphandlingsform och kontraktsvärde.
Annonsplikt: Skyldigheten för upphandlande myndigheter att annonsera upphandlingar i registrerade annonsdatabaser och, över tröskelvärdena, i TED. Läs mer →
Avropa: Att beställa varor eller tjänster från ett befintligt ramavtal utan att genomföra en ny upphandling. Läs mer →
Avtalsspärr: Obligatorisk vänteperiod (normalt tio dagar) mellan tilldelningsbeslutet och kontraktsskrivningen. Ger leverantörer möjlighet att ansöka om överprövning.

C

CPV Common Procurement Vocabulary: EU:s standardiserade klassificeringssystem för varor och tjänster i offentliga upphandlingar. Varje CPV-kod är ett åttasiffrigt nummer med ett kontrolltal. Läs mer →

D

Direktupphandling: Förenklad upphandlingsform för kontrakt under direktupphandlingsgränsen (ca 700 000 kr för varor och tjänster). Kräver ingen annonsering men ska dokumenteras. Läs mer →
DIS Dynamiskt inköpssystem: Elektroniskt upphandlingssystem öppet för alla kvalificerade leverantörer under hela avtalstiden. Används för standardiserade varor och tjänster. Regleras i 8 kap. LOU. Läs mer →

E

ESPD European Single Procurement Document: Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument (EUD) – ett standardformulär där leverantören intygar att den uppfyller kvalificeringskrav och inte träffas av uteslutningsgrunder.
EUD Europeiskt upphandlingsdokument: Svensk term för ESPD. Leverantörens egna försäkran om att uteslutningsgrunder inte föreligger och att kvalificeringskrav uppfylls.

F

Förfrågningsunderlag FU: Äldre samlingsterm för alla handlingar i en upphandling. Ersätts i LOU (2016) av begreppet upphandlingsdokument, men lever kvar i vardagligt tal.

G

GDPR General Data Protection Regulation: EU:s dataskyddsförordning (2016/679). Ställer krav på hantering av personuppgifter. Leverantörer som behandlar personuppgifter åt en myndighet måste teckna ett PUB-avtal. Läs mer →

I

Innovationspartnerskap: Upphandlingsform där myndigheten och leverantören gemensamt utvecklar och sedan köper en ny lösning som inte finns på marknaden. Regleras i 6 kap. LOU. Läs mer →

K

Konkurrensverket: Svensk tillsynsmyndighet som övervakar att upphandlingslagstiftningen följs och kan ansöka om upphandlingsskadeavgift vid otillåtna direktupphandlingar. Läs mer →
Kravspecifikation: Den del av upphandlingsdokumentet som specificerar vad som ska levereras – funktioner, prestanda, standarder och övriga tekniska krav.
Kvalificeringskrav: Krav som leverantören måste uppfylla för att få delta i upphandlingen, t.ex. krav på ekonomisk stabilitet, teknisk kapacitet och erfarenhet. Läs mer →

L

LOU Lagen om offentlig upphandling (2016:1145): Huvudlagstiftningen för offentlig upphandling i Sverige. Bygger på EU-direktivet 2014/24/EU och reglerar hur statliga och kommunala myndigheter köper varor, tjänster och byggentreprenader. Läs mer →
LOV Lagen om valfrihetssystem (2008:962): Reglerar valfrihetssystem inom vård och omsorg. Ger brukare rätt att välja utförare bland godkända leverantörer utan traditionell upphandlingsprocess. Läs mer →
LUF Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (2016:1146): Gäller upphandling inom vatten, energi, transporter och posttjänster. Liknar LOU men med mer flexibla regler. Läs mer →
LUFS Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (2011:1029): Speciallag för upphandlingar inom försvars- och säkerhetssektorn med anpassade sekretessregler.

N

NIS2 Direktivet om nät- och informationssäkerhet, version 2: EU-direktiv (2022/2555) som ställer cybersäkerhetskrav på organisationer i kritiska sektorer och deras leverantörskedjor. Påverkar krav i IT-upphandlingar. Läs mer →

O

Offentlig upphandling: Den process genom vilken statliga, kommunala och regionala myndigheter, samt offentligägda bolag, köper varor, tjänster och byggentreprenader. Läs mer →
Onormalt lågt anbud: Anbud vars pris är så lågt att det verkar orealistiskt. Upphandlande myndighet är skyldig att begära förklaring innan anbudet eventuellt förkastas.

P

PCP Pre-Commercial Procurement: Förkommersiell upphandling – upphandling av forskning och utveckling för att ta fram lösningar som ännu inte finns på marknaden. Faller delvis utanför LOU:s tillämpningsområde. Läs mer →
PUB-avtal Personuppgiftsbiträdesavtal: Avtal som reglerar hur en leverantör (personuppgiftsbiträdets) hanterar personuppgifter på uppdrag av den upphandlande myndigheten. Krävs av GDPR. Läs mer →

R

Ramavtal: Avtal med en eller flera leverantörer som fastställer villkor för framtida kontrakt (avrop) under en bestämd period, normalt max fyra år. Läs mer →

S

Skall-krav: Obligatoriska krav i upphandlingsdokumentet som anbudet måste uppfylla till fullo för att inte förkastas. Utvärderas separat från tilldelningskriterierna.
SME Small and Medium-sized Enterprises: Små och medelstora företag (SMF) – företag med färre än 250 anställda och omsättning under 50 MEUR. LOU innehåller regler för att underlätta SME:ers deltagande. Läs mer →

T

TED Tenders Electronic Daily: EU:s officiella databas för offentliga upphandlingar. Alla upphandlingar vars värde överstiger EU:s tröskelvärden måste annonseras i TED. Läs mer →
Tilldelningsbeslut: Upphandlande myndighetens beslut om vilken leverantör som tilldelas kontraktet. Inleder avtalsspärren.
Tilldelningskriterier: Kriterier som används för att utvärdera och rangordna anbud, t.ex. pris, kvalitet och kompetens. Kallas ibland utvärderingskriterier.
Tröskelvärde: Det kontraktsvärde över vilket EU:s upphandlingsregler tillämpas fullt ut och upphandlingen måste annonseras i TED. Revideras vartannat år av EU-kommissionen. Läs mer →

U

Upphandlande myndighet: Statliga och kommunala myndigheter, regioner och offentligägda bolag som är skyldiga att följa upphandlingslagstiftningen. Läs mer →
Upphandlingsdokument: Samlingsterm i LOU för alla handlingar i en upphandling: kravspecifikation, kontraktsvillkor och anvisningar. Ersätter det äldre begreppet förfrågningsunderlag.
Upphandlingsskadeavgift: Sanktionsavgift som förvaltningsrätten kan döma ut när en upphandlande myndighet genomfört en otillåten direktupphandling. Ansöks om av Konkurrensverket. Läs mer →
Uteslutningsgrund: Omständighet som ska leda till att en leverantör utesluts, t.ex. dom för brott eller allvarliga skattefel. Vissa uteslutningsgrunder är obligatoriska, andra frivilliga.

Ö

Överprövning: Juridisk process där en leverantör begär att förvaltningsrätten granskar om en upphandling genomförts korrekt. Kan leda till att upphandlingen görs om eller rättas. Läs mer →